IMG_4080

Clinic, Kungsör, dag 1

Imorse åkte jag tillsammans med Helena till Kungsörs hundarena för att delta på dag 1 av 2 på Maria Brandels clinic. Inspirerande dag som jag ska försöka att sammanfatta.

Dagen inleddes med att Helené Lindström och Jenny Wibäck föreläste om:
STARKA TILLSAMMANS- tävlingspsykologi/ mentala förberedelser för att trivas i tävlingssituation.
Detta är ett litet axplock av vad de pratade om.

Jag jobbar själv med mental träning och tycker att ibland är det solklart och iband väldigt luddigt. Tycker att ibland är saker så självklara att sätta namn på och ibland väldigt svårt. Ju mer jag tänker på mental träning och blir medveten om mina tankar,  ju svårare är vissa saker och vissa andra blir enklare!

De bägge inledde föreläsningen med frågan: "mental träning, behövs det?"
Jag tycker den behövs för egen del, dels en trigger och dels för att få något annat att tänka på, så jag satt med öronen vidöppna under tre timmar.

Defintionen av mental träning är träning av antal tekniker för att styra våra tankar dit vi vill. För att bli duktig behöver vi träna varje dag på den mentala träningen och inte bara inför  och på tävling.
De fyra mentala byggstenarna är:
1) Nervositet--> undvika eller hantera?
2) Positiva känslor och flow --> hur skapar vi det och hur behåller vi det?
3) Visualisering --> se och uppleva det inom sig med bilder.
4) Mentala förberedelser och rutiner --> här ryms igenkänningseffekten, både för förare och hund.

Vi tränar ofta på att vara osvensk och att vi "är bra", men vi måste även träna mentalt på misslyckanden, att när de sker kunna hantera dem.

Viktig poäng är att mental träning är ingen ersättning för praktisk träning. Helené hade ett exempel på hennes mentala tränare som hjälpt många golfare och innan han tog åt sig dem som klienter så följde han med dem på en golfrunda och väldigt ofta fick den eventuellet blivande kunden höra att han inte kunde hjälpa dem då de helt enkelt inte var tillräkligt tekniskt duktiga golfare för att den mentala trningen skulle göra skillnad på slutresultatet. Den mentala träningen kan vara utslagsgivande då alla ens medtävlande är på hög nivå.

Om föraren är mentalt förbered på sina uppgifter och sköter dem så är det lättare för hunden att göra sina uppgifter.

En frågeställning under föreläsningaen var:
* Vem sätter gränserna för hur bra Du kan bli?
Ställ dig frågan:
- Hur bra kan jag bli?
- Hur bra kan min hund bli?

Alla har vi moment som vi ogillar att träna. Vilket är ditt? Välj ut det och ställ Dig frågan, hur hade det momentet sett ut om Du älskat det?

En del säger att de kan inte träna utan tränigskamrater, men man har ju hunden att träna med och att det handlar om självdisciplin och självrespekt. Om Du haft den självdisciplin Du velat haft, hur hade din dag sett ut då? Vi sätter många gränser för oss själva. 

Alla tankar vi tänker om oss själva är mental träning och om vi då tänker 99% negativa tankar om oss själva så kommer vi utvecklas i den riktningen.
En funderare, vad säger vi till oss själva i motgång?
- "usch, vad jag är dålig."
- "idag blev det för svårt, nästa gång ska jag vara förberedd."
Vad tycker omgivningen om Eran prestation? Egentligen har Du ingen skyldighet gentemot andra att prestera.
Vad säger Du till Dig själv vid medgång?
- "Jag är grym!"
- "Vilken tur jag hade idag!"
När någon ger en komplimang, säg Tack, istället för att komma med meningar som " vi hade tur idag..." o.s.v.
Vilka tankar hjälper/ stjälper Dig innan, under och efter träning/ tävling?
En väldigt rolig sak som Jenny pratade om är anspäningsnivån och nervositeten. det där hugget i magen, gör det inte till en fiende, utan bli vän med det och känns Dig trygg när det hugger till i magen. Jenny hade som exempel att döpa "hugget" till t.ex. Börje. Liksom "hej Börje, nu kör vi!". 
 Att ha en viss nervositet/ anspäning är bra, inte för lite eller för mycket. Får Du frågan: "är du nervös?" vid tävling. Nervös är ofta ett negativt laddat ord och svara då istället: "jag är laddad/ taggad"

Är känslan i träningen viktig?
Svaret är både ock. Om man alltid går från träningen med en go känsla, så kan det vara så att man inte tränar tillräkligt utvecklande.
Vågar Du släppa på kontrollen?
Är Du passagerare, kartläsare eller förare i ditt "team hunden"? Målet att sträva efter enligt Helené är en kombination mellan kartläsare och förare. 

Något som jag funderat mycket på senaste tiden, då Ferri och Uma skiljer sig rejält åt som individer satte Helené och Jenny ord på:
"mentalt acceptera sin hunds personlighet så jag jobbar MED hunden och inte EMOT den".

Hur ser Du på din hund?
- som art?
-som individ?
- som lagkompis?
- utifrån dina ambitioner?
- utifrån dina upplevda förväntningar?  
En tane som jag gillade vääldigt mycket är att i varje svaghet finns det en styrak, det gäller bara att hitta den.

Vi fick till uppgift att visualiera den sista tävlingen tillsammans med våran hund och målet var att frå fram känslan. Jag lan säga att det gick inte... Jag fick tårar i ögonen bara jag tänker på att gå in och göra sista tävlingen tillsammans med Uma.  Jag fick så starka känslpr där jag satt i stolen i Kungsörs Hundaren att jag fick avbryta tankarna, för annars hade jag suttit och storgrinat. Tänk ändå, vad tankens kraft är häftig!
Medskicket från Helené och Jenny var, varför känner vi inte såhär varje tävling?

Vad är vår uppgift som förare i träningen och på tävling?
I träningen:
innan: --> ju tydligare planer ju lättare att genomföra, vad har Du för plan B? 
under --> egen attityd och fokus, se objektivt på det som händer, lägg inte så mycket känslor i det.
efter --> analysera, vad gick bra och varför gick det bra? Vad ka jag förbättra till nästa pass?
På tävling:
innan --> vad har jag för mål? Hur ska jag värma upp och varför värmer Du upp? Påminn hunden om det som är svårt, hitta ditt eget sätt, var förberedd på plan B, C, D..., var förberedd på dina uppgifter som förare. 
under --> sköt ditt uppdrag som förare, se varje moment som en ny tävling, presentera din hund så Era styrkor framhävs, försök inte att ändra något eller bli någon annan.
efter --> bestäm när Du går av om Du är nöjd eller inte, gör detta innan Du träffar någon som talar om för Dig hur det gick.
Rusta Dig fär att tåla motstånd och agera som en vinnare innan Du vinner.
Helené och Jenny var överens om att mål och ambitioner ska stämma överens, höga mål och låga ambitioner är en dålig kombination.
Ha en plan B när det inte går som vi tänkt oss. Var förberedd så är Du trygg och oftast så sler inte misstagen då, men om det händer är Du förberedd och är på tå.
Var förberedd på misstag och våga se sanningen i vitöga.

Sista medskicket från föreläsarna är:
Ge dig själv förutsättningar att göra Din grej tillsammans med Din hund!

Efter lunch var det dags för norska Maren Teien som vunnit VM och NM i lydnad med sin hund Amira. Maren förläser om ÖVERTRÄNING.

Enligt Maren är överträning ett verktyg i träningen. Hon sa själv att hon var på clinicen för att lära oss att släppa ner axlarna och ge oss att träning är inte så jävla svårt ;-) Redan här kände jag att det skulle bli intressanta tre timmar med Maren, stengillade henne från första meningen! Maren skulle iunder dessa tre timmar hjälpa oss att få mer skoj i träningen, snabbare framgångar i träningen och höja motivationen i hundträningen.

Förarens viktiga uppgifter i hundträning är att  ha tekniska träningsfärdigheter, ha god kunskap om hundspråk, kunna göra en god analys av hundens beteende, ska kunna bygga en teamkänsla tillsammans med hunden och lämna känslorna i bilen (världen går inte under för att Du får en nolla i protokollet).
Men den viktigaste uppgift som förare är:
- det ska kännas som ett team tillsammans med din hund, som "du och jag Alfred".
- övervinn tillsammans
- ha fullt förtroende för tränngen och våga prova (vi måste lita på varandra).

Och nästa fråga då, varför ska vi överträna?
- ökad övervinning och därmed ökad teamkänsla.
- teamet får erfarenheter att man klarar av uppgifter som man inte trodde var möjliga
- snabbare utveckling i träningen
- det kommer kännas lätt att tävla
- ökad motivation och koncentration hos både förare och hund.

Maren skickade med att vi måste våga ta risker utanför vår comfortzone, då kommer under att ske.
Fråga Dig själv tre frågot om Du tvekar:
- vad är det värsta som kan hända?
- vad hände rom jag inte tar risken?
- vad händer om det går?
Ge lite mer faen! (Strunta i det!)

Huvudtipsen till oss från Maren är:
- ge lite mer faen!
- ta mer risker!
- ge full gas!
- sätt höga mål!
- få en snabb utveckling!
- det är ingen annan än du som bryr sig om dina mål!

Men vad gör man när det fastnar i träningen?
- sannolikhetstänk/ trolighetstänk, det vill säga vad är sannolikheten att det händer igen?
- fråga Dig själv: "om jag gör såhär, är det troligt att det blir bättre då?" våga testa!
- tänk själv och vågra prova.
- ställ dig frågan, om du tränar så bra Du kan, är det sannolikt att det går bättre då?

Maren har en checklista när hon åker hem från träningen som hon ställer till sig själv, när hon sätter check på samtliga, då har hon haft en bra träning. Listankommer här:
- har jag haft en en tydlig framgång?
- är det skoj för alla involverade?
- tydligt för hunden att förstå
- ger övervinningar tillsammans
- stärker teamkänslan
- bygger hundens självförtroende, så att den vågar prova.

Efter cirka 30 minuter teori var det dags för praktisk träning:-)
Maren uppgav att överträning kan göras i inlärningen.
- Gör hunden fel två gånger i rad så ska den stora alarmklockan ringa.
- Ta fram teamkänslan när det blir svårt, gör inte uppgiften lättare, men visa hunden istället.
- Hundens uppgift ska vara densamma i hela övningen t.ex. springa till rutan, men föraren ändrar sig, t.ex. skicka hunden genom publiken, skicka hunden när du står med ryggen åt rutan o.s.v. För när vi blir konstiga så förstår hunden uppgiften ändå.
- Strunta i detaljerna i början av överträningen/ strörningsträningen, utan belöna att hunden gör utförandet. 
- Om hunden är tveksam till uppgiften och sedan utför den, belöna det!
- Ju bättre Du belönar, ju snabbare kommer utvecklingen att gå.
- Belöningen ska spegla din känsla av att ditt hjärta bubblar av glädje.
- Hunden ska tänka: "nu gäller det att koncebtrera sig, för vad som helst kan hända".
- Om hunden har svårt för något, ta det steg för steg, men fortfarande i en snabb utveckling.
- Om något är svårt för hunden ge den en superbelöning när den klarar uppgiften, den ska känna att den är världens bästa! Även om den tycker att något är läskigt så ska den känna efteråt- "fy fan vad häftigt".
- Om hunden upplever störningarna i fria följet som jobbiga och vill skynda sig förbi, gå sakta eller gör en halt och belöna att den klarar av störningen.
- Träna på att hunden generaliserar andra konstiga saker.
- Skilj på störningsträning och överträningen, en bra regel är att störning är leksaker.
- Få hunden att förstå sin uppgift, använd belöningen som timing för att få den att förstå.
- Överträning är inte "bara" galenskaper.
- Belöningen ska vara en skål med kött i jämförelse med störningen som en "torr"kula.
- Sänk farten för att hunden ska hinna tänka och ta kontakt med Dig.
- Överträning är planlagd träning.

Jag gillade verkligen Marens sätt att träna hund! Blir lite lätt avundsjuk på norrmänn som lisom verkar ha nära till glädjen och skratt i hundträningen, men med även en portion allvar och framgång! 

Första dagen på clinicen gav en del att packa med sig i ryggsäcken och det ovan är bara en del av allt som sades och visades!

-

-